En skål för livet, en klunk för döden

Det regnar i min stad, det regnar i min stad rätt så ofta.
Men ändå går alla runt och ler.
Det regnar i min stad, det regnar i min stad rätt så ofta.
men det regnar för att ingen ska kunna se.

Deras tårar som smälter in i det oändliga höstvädret
När kvarterskrogar blir till någon sorts tröstläger
Där dom skålar för idag och glömmer igår
En klunk blir hundratio så ingen kommer ihåg

Så varje dag är en alkolist en nykterist för han inte minns gården
Men varje dag försvinner han in i botten av en burk lika lamslagen

Spriten är varm men gör själen kall
Låt oss hitta en dag, för vi har levt i natt

En skål för livet, en klunk för döden

RSS 2.0